Fermentera tomatblast till ny jord

Nu är det höst och dags att börja klippa ner och fermentera tomatblast. Vi fermenterar alla växtrester från odlingarna med EM Aktiv eller bokashiströ i tjocka plastsäckar eller lufttäta tunnor. Det fermenterade grävs sedan ner och blir ny jord till nästa år eller blir täckmaterial som håller ogräs och sniglar borta från odlingarna. Så här har vi gjort sedan 2015 och det är intressant att se att det blir mindre problem på tomatplantorna för varje år som vi återanvänder både jord och växtrester på det här sättet. Det kan bli några blad som får en mögelprick under säsongen, men det sprider sig inte som det gjorde förr, på den tiden när jag köpte ny och dyr jord varje år. Innan bokashi och EM blev en viktig del av våra odlingar, så smittade svampangrepp med rasande fart i vårt lilla växthus på 10 kvadrat. Det var gråmögel och bladmögel som härjade vilt och även om jag kunde lyfta ut hinkarna med plantor och på så sätt rädda nån planta så blev det dåligt med skörd och en kort säsong. Nu är det aldrig gråmögel i växthus eller tunnel, det är väldigt lätt att dämpa den typen av mögel med EM.

Vad säger vetenskapen om fermentering med EM?

De flesta svenska trädgårdsexperter ger råd om att bränna all angripen blast, och även den friska, från tomat och potatis. I andra länder får man också råd om bränna men även att kompostera, och då vet man att patogenerna dör när komposten kommer upp i minst 55 grader. Men det finns faktiskt vetenskapliga studier där man använt mjölksyrebakterier för att effektivt dämpa olika patogener som drabbar tomat- och potatisväxter i växthusmiljö.

I dessa studier har man haft växterna i kontrollerad inomhusmiljö, sprayat på mjölksyrebakterierna och sett att tillväxten av patogener hämmas i olika grad. Eftersom det är svårt att få samma förhållanden som i en kontrollerad miljö ute i naturen, där luft och vind är effektiva på att sprida smittan, så har det hittills inte blivit någon produkt baserad på mjölksyrebakterier för potatis- och tomatodlare. Det kan bero på att det är svårt att behandla en stor odling med mjölksyrebakterier och frågan är ju också om intresset är så stort att det lönar sig. Det finns ju kemiska bekämpningsmedel som är 100 procent effektiva, och det kan vara svårt för en yrkesodlare att acceptera 30-50 procents dämpning av bladmögel bara för att kunna minska på bekämpningsmedel. När man använder EM Aktiv, Terrafert Blad och MK5 på växterna så är det inte primärt dämpandet av patogener som är huvudsakliga skälet till sprayandet. EM och tilläggsprodukterna stärker växterna och förebygger angrepp, så det är näringen som mikroorganismerna skapar och frigör i jorden och på bladen som ger växterna ett starkt immunförsvar och det gör att det blir få eller inga angrepp.

Så om man kan dämpa patogenernas tillväxt på växterna, i luften, så är det inte så svårt att förstå att mjölksyrebakteriernas påverkan blir ännu större i en luftfri miljö. De patogener som lever på bladen trivs bäst i luft, de kan överleva i jorden där det är små mängder syre men där kan de inte blir speciellt många eller göra speciellt stor skada. När man fermenterar med EM ser man till att ha en helt lufttät behållare och man sprayar på EM Aktiv eller blandar växtdelarna med bokashiströ, trycker ihop allt i den lufttäta behållaren för att eliminera luftfickor.

I en kontrollerad miljö, där man odlar tomat- eller potatis, blir det alltså en dämpning av phytphora infestans på bladen i luften när man tillsätter mjölksyrebakterier. Men när vi minskar luften i en lufttät behållare och tillsätter mjölksyrebakterier på växtresterna så kommer oomyceten phytophora infestans och de andra patogenerna ha betydligt svårare att överleva. I en öppen kompost eller täckodling (som är en utbredd öppen kompost) blir det däremot ingen konkurrens av mjölksyrebakterier, för där är luften en viktig del av nedbrytningen och mjölksyrebakterier har svårt att bli många där.

EM är ett konsortium av olika gynnsamma bakterier och jästsvamp, där mjölksyrebakterierna kan leva länge tack vare samarbetet med de andra bakterierna i EM, betydligt längre än om man bara har mjölksyrebakterier för sig själva eller kombinerat med jästsvamp.  Därför kan man använda små mängder EM för att få en fermentering med stor del mjölksyrning även av mögliga och vissna växtdelar. EM finns både som strö och som vätska.

Hur gör man fermenterad tomatblast?

Jag gillar att använda bokashiströet Bio Bokashi Terra för att fermentera tomatblast. Man kan ta ungefär 2 matskedar av det ströet till 3 liter växtrester. Om man använder Bokashi torrt strö kan man ta 0,5-1 matsked till 3 liter blast. Man kan spraya på EM Aktiv istället om man inte har bokashiströ, då späder man EM Aktiv med 10 gånger så mycket vatten. Räkna med att ta 0,5 dl EM aktiv och 5 dl vatten till en 40 liters behållare. Ta inte större behållare, ihoptryckt blast blir rätt tungt. Spraya på den utspädda EM-lösningen i lager och tryck ihop så bakterierna fördelas jämnt i behållaren. Man kan fermentera i plastsäckar, men ta gärna dubbla säckar eller de kraftigaste som finns att köpa så inte hårda stjälkbitar gör hål i plasten. Det är betydligt enklare att fermentera i en lufttät tunna.

När behållaren är full sätter man på locket och låter allt fermentera utomhus minst två veckor. En stor behållare håller värmen bra, men om man har små mängder, som en 10-litershink, så är det bra att ha behållaren inomhus. Därefter kan man blanda växtdelarna med jord eller låta allt ligga i den lufttäta behållaren tills man kan göra jord av det. När tomatblasten är fermenterad så luktar den fantastiskt gott, som mjölksyrad tomat, och det blir den bästa näringen för mikroorganismerna i jorden som sen skapar växtnäring av det fermenterade under lång tid.

Andra faktorer som påverkar smitta på potatis och tomat

I vår trädgård fermenteras allt växtmaterial med EM. Vi har inga öppna komposter och täckodlar bara med fermenterat material som löv, gräs och ogräs. Sen vi slutade med komposter och vanlig täckodling så har vi inga problem med sniglar, och det är betydligt mindre problem med svampangrepp på växterna. All form av aerob (i luften) nedbrytning skapar de bästa förhållandena för olika bladangripande patogener, så om man vill ha en minskning av angrepp på sina växter så är det viktigt att sluta skapa många platser för de luftburna patogenerna. Mikroorganismer som angriper bladen sprids via luften, vi ser inte angreppen på bladen förrän de pågått några dagar så spridningen av patogenen kan finnas i jorden även om man klipper ner allt angripet material så fort man ser fläckar eller prickar på bladen. Det är viktigt att förstå att om man vill att växterna ska få ett starkt immunförsvar så måste man främja de mikroorganismer som gynnar växternas upptag av antioxidanter (vitaminer, enzymer och spårämnen av mineraler) och som kan skapa organiska syror och andra ämnen som dämpar patogener.

Man bör också tänka på hur man gödslar sina växter om man vill att de ska bli starka och kunna komma igen efter ett eventuellt angrepp av patogener. En regelbunden användning av EM Aktiv och Terrafert Jord gör att man kan minska på mängden kväve med upp till 30 procent. Mikroorganismerna i EM Aktiv skapar viktiga antioxidanter och näring samt frigör näring som finns bunden i jorden. De mikroorganismer som finns naturligt i jorden och som kan dämpa patogener gynnas också av den näring som EM och Terrafert Jord bidrar med.

Att fermentera tomatblast gör att man får en mullrik och näringsrik jord på kort tid. Det är intressant att tänka sig att växterna tar upp precis den näring de behöver för att ge en stor skörd av tomater och att den näringen finns i bladen. Så genom att återvinna blad och stjälkar så får man ett cirkulärt kretslopp i trädgården som gynnar växterna och ger bättre skörd samt mer tåliga växter.

Länkar för dig som vill läsa mer

Phytophora infestans är den mikroorganism som ger bladmögel på potatis och tomat under den senare delen av säsongen. Det är ofta den svåraste formen av angrepp, och det finns studier med inriktning mot probiotiskt växtskydd som handlar om just den oomyceten och hur olika strängar av mjölksyrebakterier påverkar dess förmåga att föröka sig.  Här är en litteraturstudie, en sammanfattning av de olika resultat som finns om mjölksyrebakterier som dämpande faktor på bladmögel, referenserna ger mer kunskap: Ecofriendly control of potato late blight causative agent and the potential role of lactic acid bacteria

Det finns också en bok om probiotisk växthälsa. Boken tar upp de olika resultat som finns där man använt plantbefrämjande bakterier (PGPB) för att stärka växterna. Man kan söka på delar av bokens innehåll via google, här är länken till boken: https://books.google.se/books/about/Probiotics_and_Plant_Health.html?id=4HIqDwAAQBAJ&redir_esc=y