Fler persikoträd och snart dags för höstbehandling mot krussjuka

Det finns en liten trädplantskola i Ystad, Sydplant, som har flera olika sorters persikoträd till mycket bra priser. Jag passade på att köpa ett nektarinträd "Venus", ett persikoträd "Avalon Pride" och ett litet persikoträd som ger platta persikor, Paraguayo. Tidigare har jag märkt att persikoträden som vi planterat på våren inte har tagit sig lika bra som de som planterats på hösten. Men efter att ha fått tips från plantskoleägaren har jag tänkt om, så nu ska jag plantera på hösten igen. Det är då viktigt att göra en höstbehandling mot krussjuka med EM Aktiv när bladen fallit av, även om trädet inte verkar vara ha krussjuka varje år.

Det viktigaste tipset var att det är bra om persikoträden har det varmt om fötterna på våren. I Spanien är det en del som brukar vattna vid rötterna med varmt vatten på våren när det är risk för krussjuka. Jorden är givetvis viktig när det gäller temperaturen, en lucker och bördig jord är ju varmare och hålls lagom fuktig utan att bli våt och därmed kall. Våra persikoträd som står vid en bokashikompost, eller har fått mycket kompostjord från den första bokashikomposten jag gjorde för fyra år sedan, har bara enstaka krusiga blad på våren. Den första bokashikomposten innehöll mest gran- och tallbark, grova syrengrenar samt klipp från en ligusterhäck. Med hjälp av EM-Aktiv (som jag aktiverade själv från EM stamlösning och rörsockermelass på den tiden), omvandlades den kolrika högen under cirka fem månader till fin jord i två pallkragar med presenning över. Just gran- och tallbark innehåller hartser som de skadliga svamparna inte gillar, därför brukar jag ge råd om att lägga täckbark runt persikoträd och vattna med EM-Aktiv på det, kanske till och med hälla några deciliter EM-Aktiv direkt i täckbarkspåsen och låta den stå två veckor innan den läggs runt trädet.

Krussjukans svampsporer (Taphrina deformans) övervintrar på grenar och i knoppfjällen, det är där bladen utvecklas tidigt på våren efter blomningen. På nätet finns det en del information om hur man kan skydda trädet mot angrepp av krussjuka. Ett bekämpningsråd är att kapa grenar som haft mycket angrepp. Det är det jag gjort i år med de två äldsta persikoträden i vår trädgård. Hittills ser det lovande ut, nya friska grenar har växt ut med många blad. Ett annat råd är att bespruta med svavel eller kopparoxiklorid, men jag är inte alls road av ren kemi i trädgården, så det jag gjort hittills är att pensla snittytor, samt på grenarna som är kvar, med EM-Aktiv och Trädvård, ett pulver som innehåller basaltstenmjöl, keramiskt pulver och vasslepulver. De Effektiva Mikroorganismerna stannar då kvar i pulverstrukturerna och har mat ett tag och kan konkurrera ut Taphrina deformans så att den hålls nere i antal.

Ett av tipsen som jag hittat på nätet är att just Frost, som är det persikoträd som oftast finns på plantskolor i Sverige för att det anses vara resistent mot krussjuka, bör behandlas mot svampsjukdomen varje år de första två-tre åren, även om det inte finns tydliga angrepp. Det kan vara intressant att veta att det finns en studie som visar att EM fungerar bra ihop med svavel, Kumulus är en vanlig produkt, om man nu vill försöka utrota svampen med en ren kemisk produkt. Jag tycker att det är viktigt att tänka på att tillföra samarbetsvilliga och snälla näringsskapare, som EM är, samtidigt som man försöker ta bort en skadlig svamp. Det är mer hållbart för mig att tolerera små utbrott av en skadlig svamp än att försöka utrota med hjälp av kemikalier, som tyvärr inte gör någon nytta för jorden och rötterna.

Så nu i höst ska jag behandla alla nya, och gamla, persikoträd i trädgården, det är nu sju stycken, varav tre Frost. Men givetvis behandlar jag alla träd på samma sätt. När bladen har fallit, sprutar jag med EM-Aktiv och lite Trädvårdspulver så att mikroorganismerna får en längre tids vistelse på trädets stam.

Sen är det bara att se fram emot friska blad och massor av härliga solmogna persikor och nektariner nästa år!