Det senaste året har bokashi blivit mer uppmärksammat i media. Senast i P1-programmet "Odla i P1", som den 6 juli intervjuade en professor från SLU om skillnader mellan bokashi och kompost. Inslaget gör det tydligt att det behövs mer kunskap om hur man lyckas bäst med bokashi. Så för alla som vill göra klimatsmart bokashi, här är information om hur man gör bokashi som blir fantastisk jord på kort tid!
Ingen risk för metanbildning i bokashi där mjölksyrning dominerar
I radioprogrammet antog man att metan bildas så fort det är fritt från syre, det vill säga anaerobt. Det här är ett förenklat antagande, eftersom det är fler faktorer än bara tillgång till syre som avgör om metan bildas eller inte. De metanbildande mikroorganismerna kan föröka sig vid anaeroba förhållanden ifall pH är tillräckligt nära neutralt. Ett pH-intervall på 6-8 kan grovt sett ses som tillväxtfönstret. I matrester finns det dock väldigt lite metanbildande mikroorganismer (Archaea) på plats, och de förökar sig dessutom långsamt jämfört med andra mikroorganismer. Så när pH sjunker i hinkens matrester genom andra mikroorganismers syrabildning så hinner metanbildarna inte med. När pH gått under 4 har även de bakterier som bildar andra organiska syror än mjölksyra slutat växa. Det luktar friskt syrligt om matresterna, snarare än stickande surt. Så länge bokashin nu förvaras lufttätt så hålls pH fortsatt lågt, och matresterna är konserverade. Det är samma princip som när man gör ensilagefoder av hö eller sockerbetsblast.
Små mängder animaliska matrester fungerar i bokashihinken
När man lärt sig om hur bokashi fungerar, och att det är lågt pH som är viktigt, så har man inte stora mängder animaliskt i sin bokashihink och tror att det ger ett bra resultat. När grönsaks- och fruktrester dominerar ökar mjölksyrebildningen i hinken som i sin tur sänker pH tillräckligt lågt för att fermenteringen ska lyckas. Animaliska rester innehåller inte den näring som mjölksyrebakterierna kan leva på och bilda mjölksyra av. Dessutom kan kvävet i proteinerna bilda ammoniak, vilket i sin tur höjer pH och motverkar fermenteringen. Så mindre mängder animaliskt går bra, men inte för mycket.
Lakvatten ska skiljas av för att få bra bokashi
När man gör bokashi så bildas det lakvatten, och det är bra. Men, det behöver skiljas av eftersom det höjer pH när det stannar i kontakt med matresterna och motverkar mjölksyrning. Näringen i lakvattnet består till största delen av lättlösliga syror och salter av kalium och fosfor, och lite kväve. Avskiljandet av dessa ämnen gynnar alltså mjölksyrningen i hinken, samtidigt som man får ett fantastiskt flytande gödselmedel. Så torra matrester bör fuktas upp innan de läggs i hinken.
Rör inte om i din jordfabrik!
När man vill göra jord av bokashi så är det bra att blanda den ordentligt med jord. Man måste också täcka den jordblandade bokashin med ett lager av jord. Om man gör jord av bokashi i en behållare med ett lock, en så kallad jordfabrik, så räcker det med ett jordlager på 5-10 cm. Gräver man ner bokashin i jorden utomhus så är det viktigt att täcka med minst 20 cm jord. Skulle man strunta i toppjordslagret så skulle det bli mer som en kompost, där det lättare bildas dåliga gaser. Toppjorden måste också hållas fuktig, så att syret sipprar ner långsamt till bokashin. Tillståndet som uppkommer i jordiseringsprocessen kan beskrivas som mikroaerobt, i motsats till hur det är i en luftad kompost som är fullt aerob.
Den låga syrehalten i jorden gynnar mikroorganismer som är så kallat mikroaerofila. Det låga pH-värdet i matresterna gör att nerbrytningen är balanserad och fortgår i en stadig hög takt, utan alltför stor värmeutveckling. I en kompost blir det lätt mycket varmt i början, vilket tar livet av många gynnsamma mikroorganismer. Risken för metanbildning är låg i en jordfabrik, eftersom metanbildarna missgynnas av det låga pH-värdet i början. När syre kommer till, börjar mikroorganismer bryta ner syrorna som hållit pH-värdet lågt. Den ökade tillgången på syre gör metanbildning energimässigt omöjlig. De fermenterade matresterna ger näring till mikroorganismer, som förökar sig och utsöndrar ämnen som är som ett klister i jorden, och det bildas en porös, lucker jord. Det är för att inte störa den här processen som det är så viktigt att inte röra om för tidigt i jordfabriken.
Sammanfattning
Din bokashi bildar ingen metan i jorden, så länge du har fått till en stor del mjölksyrning i hinken och du har blandat bokashin väl med jord och sen täckt blandningen med jord. En bra bokashi luktar inte illa, utan friskt och syrligt. Är du nyfiken på vilket pH du har i din hink så är det lättast att mäta det i lakvattnet. Jämfört med kompost så går det fortare med bokashi, det är mindre jobb och jorden man får blir lucker och näringsrik som får alla växter att frodas. Och eftersom samma jord kan förnyas med hjälp av bokashi så behöver man inte köpa så mycket ny jord heller. Läs gärna våra tips om bokashi här.
/Mattias Svensson, Teknisk doktor i bioteknik och civilingenjör i kemiteknik
Veldig bra og særdeles nyttig orientering, tusen takk! Hilsen fra norsk bokashibruker gjennom 4 år.
Tack ska du ha!
Tack för utförlig beskrivning och förklaring!
Tack för en informativ och tydlig artikel.
Tack för återkoppling, just vad jag hoppades på, att jag skrivit det tydligt.
Tack själv, roligt att kunna vara till hjälp 🙂
Tack Mattias! Nu rätade du ut många frågetecken på ett tydligt och pedagogiskt sätt, äntligen sann kunskap och inte en massa löst grundade teorier och feltolkad ryktesspridning i ena eller andra riktningen (iofs i bästa välmening). Självutnämnda specialister som tveklöst verbalt slåss om den (egna!)enda Sanna Läran, ’rörelsen’ har växt till religion! I många år har jag läst era kunniga och intressanta inlägg och det har alltid kännts välgrundat och tryggt!
Tack Ingegerd. Bilden jag ger av hur det fungerar i en jordfabrik är förstås inte "bevisad" genom mätningar. Det är en hypotes, baserad på min kunskap om mikrobiologiska anaeroba processer och den kunskap jag och Kajsa har tillägnat oss om EM och bokashi. Förhoppningsvis kommer det i framtiden att göras forskning som kan verifiera hypotesen.
Hej Mattias
Tack för bra genomgång! Det stämmer precis med min egen analys; för surt för metanogenerna under fermenteringsfasen och sen för aerobt vid jordbildningen för att det ska kunna bli nån metan att tala om. Men, jag undrar, har ni eller någon annan, utöver SLU, gjort några mätningar av metan- och/eller lustgasbildning vid produktion eller användning av bokashi?
Mvh
Gunnar Thelin
Såvitt jag vet har ingen gjort det, nej. Vi får se vad det blir för resultat av SLU:s arbete.
Tack! Vilket pH ska lakvattnet ha för bästa resultat?
Vi brukar säga att om pH-värdet är runt 4 så är det bra. Men även närmare 5 är okej. Detta gäller lakvattnet som kommer i slutet av lagringstiden. pH-värdet i lakvattnet är alltid högre än det i hinken, eftersom det innehåller pH-buffrande ämnen som sköljts ur hinken.
Minst 20 cm jordtäckning och alltid fuktigt. Små mängder animaliskt? Inte resterna efter grillkvällen då, rester av ost osv. Sulle vara intressant att veta hur många som följer dessa rekomendationer? 10%, 1% eller en promille? Det är skillnad på laboratorium resultaten och resultatet i praktiken.
Vi märker på återkoppling vi får att många följer de råd vi ger, och är noga med vad de lägger i hinken, så att grönsaks- och fruktrester dominerar innehållet.
Hej,
Personligen har jag en gnagarsäker stor behållare med nät som lock, men släpper ju in luft och regn.
Tänkte när jag läst att jag ska ordna ett tak men anordningen blir ju inte lufttät ändå. Räcker det att lägga en presenning mot jordlagret och sedan 5-10 cm jord isåfall som komplement under ett nytt tak?
Tack, Annsofi
Hej!
Om du har behållaren på marken så räcker det att ha ett tak över och mer jord överst, minst 20 cm. Se till att det inte kommer in så mycket luft från botten, så om du har en kompostbehållare så är det bäst att ta bort botten och gräva ner nederdelen cirka 20 cm eller täta runt botten så luften inte kommer in där.
Men om du har behållaren på marken redan och inte har så mycket jord att täcka med så kan du ha en presenning på jorden.
Vänlig hälsning från Kajsa
Hej
Vi har testat lite olika lösningar för jordiseringsteget i behållare inomhus. En tydlig observation är att det lätt blir för fuktigt i den nedre delen av blandningen om man har en djup behållare och lock som begränsar lufttillgången för mycket. Det är tydligt att man dels behöver se till att inte ha för hög fukthalt i blandningen och dels behöver optimera lufttillgången, för fuktigt innebär ju också för lite luft.
Sen har jag funderat en del på "riskerna" med för mycket luft. Ni skriver "Skulle man strunta i toppjordslagret så skulle det bli mer som en kompost, där det lättare bildas dåliga gaser.". Hur menar ni? Jag köper att hög lufttillgång skulle kunna gynna oxiderande processer lite för mycket, vilket skulle innebära ökad förlust av organiskt material som koldioxid. Det är ju också ett av skälen för att inte röra om (utöver att man slipper jobbet). Men, vad skulle det vara för dåliga gaser? Avseende metan borde risken snarare vara större vid för lite luftning. Bildade lågmolekylära syror är ju substrat för metanogenerna. Om pH stiger och det fortsatt är anaerobt finns definitivt risken för metanbildning.
Känner ni till några studier där man tittat på optimal fukthalt och lufttillgång? Om inte så vore det läge att få till försök. Det är lätt att förklara att risken för metanbildning i en välfungerande jäsningsprocess är obefintlig, m t p det låga pHt, men jordiseringsprocessen är en annan femma.
mvh
Gunnar Thelin
Hej!
Rent allmänt vad gäller jordfabrik så är det bäst att inte ha en för djup behållare - bredare än det är djupt är tumregeln. Det är därför tunnor inte fungerar bra som jordfabriker. Anledningen är att jordpelaren inte ska bli så hög så att det du beskrev händer: en ihoptryckning av jorden längst ner, där vätskan i jorden också lättare ansamlas. Sen måste jag berätta att min och Kajsas erfarenhet är att det är bättre att en jordfabrik är åt det blöta hållet, snarare än det torra. Så länge bokashin blivit ordentligt mjölksyrad så blir slutresultatet bra. Däremot, en för torr jordfabrik blir, i linje med vad jag skriver nedan, för luftrik, och då blir det mer kompost av det.
Hela idéen med jordisering, precis som jag beskriver i texten ovan, är att hålla syrehalten låg. Sker inte det så är det andra mikroorganismer som blir aktiva vid högre luftkoncentration och högre pH, vilka inte är intresserade av att bygga jordklister, utan bara så snabbt som möjligt växa till i antal. Dessa organismer tendererar till att bilda det jag kallar "dåliga gaser". Det är ett lite slarvigt uttryck för att beskriva att det luktar illa på grund av bildning av flyktiga ämnen, dels lågmolekylära fettsyror som luktar illa (propionsyra (C3), smörsyra (C4) och högre), dels svavel- och kväveinnehållande ämnen.
Allt detta är dock, precis som jag skrev i texten, en hypotes från min sida. Den är inte bevisad, mer än i så motto att jag och Kajsa har sett att en dålig jordfabrik ger dålig groning och tillväxt när jorden används, medan en lyckad jordfabrik ger fantastiska resultat. Vi har gjort tester där vi jämför olika strö utifrån hur lyckad bokashin och jorden blir. Du kan läsa mer om vårt försök i nedanstående blogginlägg. Jag håller med om att det vore bra med regelrätt forskning på jordiseringsprocessen, av någon som har vett att göra en försöksuppställning som liknar en verklig bokashihink och jordfabrik, och vet att testa och jämföra alla bokashiströn på marknaden. För ännu så länge har ingen gjort det.
https://mikrojord.se/bio-bokashi-och-em-keramiskt-pulver-i-stresstest/
https://mikrojord.se/stresstestat-stro-i-jordfabrik/
https://mikrojord.se/stresstestat-bokashistro-testas-av-vaxter/
Vi har gjort ett test till senare, men det publicerades bara i vår FB-grupp Bokashifrämjandet.